Harrys perspektiv:

Det dramatiskt ljusa ljuset bländade mig, även under stängda ögonlock. Jag krängde mig runt på mage i den hårda sängen och stönade missnöjt. Jag ville inte.

Nu ljöd det en fruktansvärt hög röst i högtalarna inne i den långa sovsalen.

”Time to get up. Now!” 

Jag satte mig rätt upp och tittade på de andra halvnakna killarna som var i samma sits som jag. Vi alla drog varsin långsam suck, nu var det dags att klä på sig. Jag började med det understa lagret. Det var ett smutsvitt underställ och strumpor, sen var det dags för en fleecetröja som värmde skönt. 

Till sist var det bara det yttersta lagret kvar, grova militärmönstrade byxor och en likadan jacka, jag tog på mig mina täta stövlar och greppade tag i den militärmönstrade hjälmen och satte den under armen.

Jag började långsamt vandra ut ur sovsalen.

”Morning Zayn and morning Niall!” Jag blev alltid piggare av att se mina vänner och hälsade på dem glatt.

”Morning Harry” sa dem i kör med sömniga röster.

Frukosten var som vanligt otroligt näringsrik och hela kroppen pumpade av energi, eller... Nej, frukosten i det halvdana lägret bestod av en slaskig gröt som smakade som om den var en vecka gammal. Jag rös av blotta synen av den, men jag är ju tvungen att äta och må så vara.

När frukosten var klar, började dagens första träning, med andra ord lerkrypning som jag och dem andra komiskt kallade det. Det finns inte så mycket mer att säga om det, vi kröp i den fruktansvärt upptrampade leran och sköt på måltavlor.

Men efter det fick vi en belöning - köra stridsvagn. Alltid lika kul att plöja genom skogen, förstöra- och skrämma allt i sin väg. Efter det var det vapenrengöring som gällde, alltid lika långtråkigt! 

Jag satt mitt i mellan Zayn och Niall, vi hade var sitt stort gevär i knäet och vi putsade på i god takt. Utan att jag hann blinka hörde jag ett otroligt högt skott höger om mig och som i slow motion såg jag  Niall ramla ner på golvet. Jag och Zayn kastade oss över honom nästa sekund, Niall skrek gällt av smärta.

”Zayn! Go get help!” Skrek jag i panik och Zayn rusade iväg.

Niall hade råkat skjuta sig i låret och det rann snabbt ut blod ur såret. Jag gjorde allt för att hålla honom vid medvetandet tills hjälpen kom. Inrusande med Zayn i täten kom tre sjuksköterskor.

Samma kväll fick Niall åka hem till Irland.