”At first I thought it was an great idea to be in the military, but I’m starting to regret it now” sa jag och mina mungipor slokade.

---

 

Harrys perspektiv:

Jag tänkte på det Zayn nyss hade yttrat, många tankar irrade i mitt huvud. Ska han inte vara kvar? Vill verkligen jag vara kvar? Vad skulle jag göra om jag gick ur?

”Well... I’ll admit, I’ve had thought’s like that too... Maybe I should quit and get a girlfriend or something” sa jag och skrattade lågt.

”Yeah, that idea does seem to be a very good one, mate!” Svarade Zayn och log sammanbitet. 

Efter cirka en timmes vaken tid kom generalen in igen. 

”Girls! It’s time for bed now!” Skällde han och iakttog oss sedan, tills dess att vi låg ombytta i de hårda sängarna. Rösterna i sovsalen avtog i takt med att ljuset tonades ned, tillslut var det bäcksvart och knäpptyst, det var nästan obehagligt.

 

Nialls perspektiv:

Jag packade ner de få sakerna jag hade med mig på sjukhuset, tog de kryckorna jag hade blivit ombedd att använda den närmsta veckan. Mamma kom in och hjälpte mig att bära ut min väska, jag hade fullt upp med att skutta med- och vänja mig vid kryckorna.

Jag slängde en sista blick mot receptionen innan jag skuttade ut, självklart stod Sue där. Hon blinkade med ena ögat och vinkade långsamt mot mig. 

 

Den kommande veckan var jag bara hemma, spelade Fifa och åt var i princip det enda jag gjorde. Enligt mig läkte såret allt för fort, för snart var det sysslor som gällde.

”Niall! Hun, can you go to the store? We need milk and bread” ropade mamma.

Jag drog en djup suck och pausade spelet. ”Yeah sure mom” 

Jag tog på mig mina skor och jacka och precis när jag tryckte ner dörrhandtaget, ropade mamma: ”wait! I need tampoons too! Don’t forget them, they’re important!” 

Med det sagt klev jag ut i den kalla luften, varje gång jag andades ut kom det ett moln av ånga. Jag och mina kompisar brukade leka att vi var drakar under vintern - det var så klart väldigt länge sen dock.

Kvickt gick jag den lilla kilometern som var till affären och äntligen kom jag in i värmen igen! Tills jag nådde kyldisken... Jag tog mjölken, brödet och tillslut var det bara tampongerna kvar, åååh vad jag hatade att köpa tamponger, alltid lika pinsamt och kassavärden stirrade alltid fundersamt på en. 

Jag gick iväg mot hyllan med tampongerna, något förblindad av min egna rodnad. Helt plötsligt tog det ett kvickt stopp, jag hade rusat in i en tjej och vi båda hade golvats.

Jag skuttade upp och räckte fram min hand åt tjejen, hon hade långt brunt hår som just nu täckte hela ansiktet. Hon greppade min hand och skuttade upp på benen, hennes hår flög bort ur ansiktet och det var ärligt talat den vackraste människa jag någonsin hade sett. 

Jag släppte inte taget om hennes hand, istället började jag skaka den.

”I... I... I’m... Niall” sa jag och rodnade spred sig från mitt ansikte och prydde nu näst intill hela min kropp. 

Lite mer självsäkert svarade tjejen: ”Hi Niall, I’m Annie, nice to meet you!” Hon log och jag trodde jag skulle svimma. Jag släppte hennes hand, log tillbaka och tog tag i det paket tamponger min mamma föredrog.

”Oh, I’m sorry, I thought you we’re a guy” sa Annie skrattandes. Vilket verkligen inte hjälpte min normala hudfärg att komma tillbaka.

”Eeeh.. Well... These are for... Eeh... My mom... I’m a guy, I promise!” Svarade jag och tvingade fram ett generat skratt.

”Yeah, that’s what i thought, that’s good, wanna go for a date, aye?” Annie var verkligen framåt, vilket var tur. Jag spärrade upp mina ögon och blev genast lite självsäkrare.

”Oh! Yes! Yes!” Pep jag glatt. 

 

Vi tog varandras nummer och jag flög som på moln hela vägen hem. När jag kom hem, sprang jag in på mitt rum, tog upp min telefon och skrev ett sms.

~To Harry, Zayn 6:47 pm~

”I think I’d just met the love of my life!”

 

~From Zayn 6:55 pm~

”That’s just wonderful Niall :D I really do miss you though!” 

 

~To Zayn 6:57 pm~

”I miss you too bro! And Harry as well” 

 

~From Harry 7:16 pm~

”Sorry, I didn’t answer until now, i’ve had to do a lot of workout.. But, Niall, that’s awesome! Gotta admit, I’m a little bit jelly of you now ;)”

 

~To Harry 7:20 pm~

”I understand, nothing to be sorry about! Man, I miss you. I wish that you and Zayn were my neighbours”

 

~From Harry 7:24 pm~

”Miss you too! Well, Zayn and I both got thought’s about quitting, maybe we’ll be neighbours someday!”

 

 

Idag somnade jag med ett leende på läpparna och i morgon ska jag ringa Annie.

 

---

P.s, kommer att försöka göra små slarviga collage till varje kapitel, kan inte lova nått dock! Och jag vill också tacka min fina vän Annie för lånet av bilden, och för karaktären Annie ;)