När jag chockat fortsatte titta genom dörrhålet, råkade jag få ögonkontakt med en gammal man som satt i rullstol i korridoren utanför.

Han log. ”Your girlfirend aye? She has a nice bottom” 

”What?! No! She’s not my girlfriend!” svarade jag förtvivlat.

”Well, I belive what I see” sa han och rullade iväg. 

---

 

Liams perspektiv:

Louis’s höga biltuta skrek i mina öron.

”Mom, Louis is here now, I’ll be home tonight, bye!” Med det avskedet skuttade jag ut till Louis som otåligt väntade på mig. Jag skuttade in bredvid honom och gav honom en vänskaplig hälsningskram, åh vad jag hade missat hans kramar. Vissa tyckte säkert att det var konstigt, eller bögigt, men kramar är ju något av det bästa en vänskap kan ge en!

Som vanligt busvisslade Louis på nästan varenda tjej som vi körde förbi och jag skrattade som vanligt åt honom. 

Vi var framme vid köpcentret och precis när Louis svängde in sin bil bakom en annan, fick jag ögonkontakt med den vackraste tjejen jag någonsin hade sett. När Louis hade stannat bilen kastade jag mig ur den, utan att tänka joggade jag fram till tjejen och räckte fram min högra hand.

”Hi! I’m Liam Payne, and you are?” Jag log det allra vänligaste leende jag hade.

Hon tvekade lite innan hon tog min hand. ”Hey... I’m Jane”

Vid denna tidpunkten hade Louis klivit ur sin bil och stod nu bredvid mig, han stötte till mig i sidan med sin armbåge och sa ”Liam, let’s go, the clothes wont by themself you know!” Han skrattade.

”Oh, Jane, when can I see you again?” 

”Ehm... I don’t know... But here’s my number, so call me maybe?” Sa hon fnissandes och räckte fram mig en bit papper.

”I’ll call you, I promise!” Louis tog tag i min arm och började bestämt dra mig därifrån ”bye Jane” hann jag få ut mig innan jag inte kunde stå emot Louis’s fasta grepp längre.

 

Zayns perspektiv:

Det hade blivit så tyst här nu när Niall inte var kvar. Som tur var så hade jag ju i alla fall Harry.

”Bro, don’t shoot yourself, everything would be to boring then!”

Harry skrattade åt min spontana kommentar.

”Zayn, I’ll try not to shoot myself, I promise” svarade han och blinkade med ena ögat åt mig. 

 

Instormande kom våran hårda general. 

”Ya pussys, twenty pushups, NOW!” Näst intill skrek han med sin kraftiga röst och började räkna i takt med att vi gjorde armhävningarna.

Jag och Harry utbytte ett par irriterade blickar och mimade som generalen. Så fort armhävningarna var klara rusade generalen ut igen och vi kunde pusta ut.

”Well, it’s tough, but we will be smokin!” Sa Harry och blottade sin mage, klappade sina magrutor och skrattade. 

 

”At first I thought it was an great idea to be in the military, but I’m starting to regret it now” sa jag och mina mungipor slokade.